En onsdag
På våra lediga dagar har vi fått i uppgift att lära känna Marseille.
En synnerligen bra uppgift tycker vi personligen.
I onsdags hade turen kommit till Marseilles mest berömda landmärke: Notre Dame de la Garde.
I brist på intressanta saker att säga så får ni istället en hel hög med bilder.
Utsikten var helt ok kan man säga.
Japp.
När vi hade beundrat utsikten en stund slank vi in i kyrkan.
Måttligt snyggt kan man säga.
Golvet var inte heller att leka med.
Vi gick ut och tittade lite till på Marseille.
Just nu helt klart bästa platsen på jorden.
Vissa tog proffebilder.
Vi störde tydligen en reportageinspelning så till slut frågade reportern om vi ville att han skulle ta ett kort på oss.
Antagligen för att vi skulle försvinna därifrån.
Och eftersom vi är sympatiska och förstående människor så lämnade vi den stackaren ifred.
Kollade lite på havet. Hade lite PA.
(Man är väl bibelskoleelev)
Efter någon timme tyckte vi att det var dags att gå tillbaka.
Hittade ett torg.
Dags för glass.
Vi slog oss ner. Fick menyerna. Upptäckte att det var två euro dyrare att äta glassen på deras servering.
Så vi tog med oss glassen istället.
(Man är väl smålänning)
Men god var den.
Tittade på de som har råd att sitta på serveringen.
Lyssnade på dragspel gjorde vi också.
Gick ner till Vieux Port.
Det är där vi hänger kan man säga.
Fick veta att Sophie aldrig hade ätit kronärtskocka.
Detta behövde åtgärdas på momangen.
Och det var den onsdagen.
